É Romani Glinda presenterar

Den okända Förintelsen

På Förintelsens minnesdag den 27 januari som högtidshölls på Romskt kulturcentrum i Stockholm var det även vernissage på fotoutställningen “Den okända Förintelsen”.

Det var många som tagit sig till centret för att se utställningen och höra alla talare. Arrangör var É Romani Glinda i samarbete med Forum för levande historia, Delegationen för romska frågor och Romskt kulturcentrum i Stockholm. Det är första gången denna utställning visas.

Utställningen kommer att pågå till den 5 mars. Öppettider: Vardagar 11.00 – 17.00

Filmen Romska tårar kommer att visas igen på Romskt kulturcentrum onsdagar klockan 18.00 så länge utställningen varar. Skolklasser och gruppbesökare kan även få specialvisning i samband med utställningsbesök efter överenskommelse.

 

Förintelsen av romer och judar i Transnistrien under andra världskriget är fortfarande helt okänd av de flesta. vet att cirka 11 000 romer dog under fruktansvärda omständigheter i Transnistrien, utan kläder och mat, utan bostad eller hopp.  För första gången i Sverige visas en dokumentation av händelserna i en unik fotoutställning med bilder av romer som överlevde hemskheterna i Transnistrien. 

Romernas holocaust, Samudaripén, är föga känd och bara blygsamt dokumenterad. Detta gäller som sagt än mer deportationerna till Transnistrien. Massförbrytelserna där tegs ihjäl efter kriget under kommunismen och har förblivit i stort sett outforskade även efter att arkiven blivit tillgängliga efter revolutionen. Deportationerna till internerings- och arbetslägren i Transnistrien, enligt tysk modell, blev ödesdigra för romerna som frös och svalt ihjäl.

 

 
 

Luminita Mihai Cioabã är författare, poet och ordförande i organisationen Fundatia Sociala Culturala a Romilor, en förening som arbetat mycket med att dokumentera de som överlevde deportationerna till dödslägren i Transnistrien.  Fotoutställningen Den okända Förintelsen kommer från hennes organisation.

– Många människor dog under kriget, men det finns fortfarande många som inte vill medge att även romerna mördades under kriget. Jag är dotter till en rom som överlevde Förintelsen i Transnistrien. Både min mor och min far, min mormor och morfar, min farmor och farfar och deras föräldrar sändes till Transnistrien, sade Luminita Mihai Cioabã.

Hon var mycket glad över att utställningen blivit en verklighet, även om den först visades i Sverige.

– Den här utställningen borde egentligen ha visats i Rumänien, men intresset där är fortfarande svalt, sade Luminita Mihai Cioabã.

Hon berättade även om bilderna som hon själv tagit.

– När ni ser på dessa ansikten så börjar de efter en stund att tala till er, förklarade hon.

Luminita Mihai Cioabã har även gjort en dokumentärfilm med intervjuer av överlevande från Förintelsen i Transnistrien.

– I filmen kan ni höra deras historier. Vi romer har inte haft något skriftspråk och inte kunnat filma heller tidigare. Vi har lyssnat på våra gamla som har berättat och vi har gråtit. Det är dags nu att ni får veta vad som hände i Rumänien under andra världskriget. Romernas historia är skriven i svart bläck. Vi måste berätta om detta för våra barn så att det inte glöms, sade Luminita Mihai Cioabã.

 
 

Under minnestunden som hedrade Förintelsens offer talade bland andra den katolska biskopen Anders Arborelius. Han talade om att glömska och tystnad kan vara mycket farligt.

– Idag är vi här för att komma i håg det fruktansvärda som skedde i Europa under andra världskriget. Vi vet att sex miljoner judar fick sätta livet till. Men många vet inte att romerna var hårt drabbade, det är därför viktigt att man från romskt håll högtidshåller denna dag i tystnad, gråt, och i bön.

Som katolsk biskop är Anders Arborelius oerhört bedrövad och ledsen over att SSPX, en utbrytargrupp från den katolska kyrkan med biskop Williamson i spetsen, förnekat Förintelsen. I Uppdrag granskning sade Williamson att ”inte enda jude dog i gaskamrarna”.

– Det är ofattbart och fruktansvärt. Den katolska kyrkan tar ett totalt avstånd från en sådan uppfattning och fördömer alla former av rasism, antisemitismen, samt hets mot romer. Vi måste ständigt vara vaksamma att ondskans fula tryne kan dyka upp där vi minst anar, därför är det viktigt att vi kommer ihåg det fruktansvärda som har hänt. Det är vår plikt att reagera mot allt som luktar rasism, antisemitismen, samt hets mot romer, sade biskop Arborelius. 

 

En annan talare var Hédi Fried, en rumänsk judinna som överlevt Förintelsen och på nära håll även sett hur romerna behandlades.

– Vi har delat samma öde med romerna, sade Hédi Fried, och vi ska minnas tillsammans.

Hédi Fried glömmer aldrig den så kallade ”Zigenarnatten”.

– Vi blev inlåsta tidigt den kvällen när vi hörde gråt och svaga sånger från en av barackerna bredvid. Inte förrän nästa dag fick vi veta att mellan 500-1000 romer hade gasats ihjäl under natten.

 

Dimiter Perniklijski från Forum för levande historia talade om Auschwitz.

– Det är sextiofyra år sedan helvetets portar i Auschwitz slogs upp och världen fick se den industriella utrotningen, sade han.

Dimiter Perniklijski talade även om Sofia Taikon, den romska kvinnan som överlevde Förintelsen och kom till Sverige med de vita bussarna 1945.

– I Sverige ville inte Sofia berätta sin historia. Det var när barnbarnen kom som hon ändrade sig och började berätta sin historia som sedan blev en bok.

Dimiter Perniklijski tog även upp det som hänt i Transnistrien.

– Romerna i Transnistrien svalt och frös ihjäl. De var inte ens värda en kula. Det är vår skyldighet att minnas detta, sade Dimiter Perniklijski.

Han talade även om dagens diskriminering, om den utestängning som fortfarande drabbar romer när det gäller arbete, boende och så vidare.

 
 

Maria Leissner, ordförande i Delegationen för romska frågor, talade om den minnestund för förintelsens offer som samtidigt hölls i FN-skrapan i New York.

– Just nu håller FN en högtid om Förintelsens offer och inte en enda rom är inbjuden att tala där. Det är obehagligt att det än idag inte går att berätta om romernas öde så att det får ett genomslag. Förra året hade vi en utställning på Etnografiska museet om den romska Förintelsen och det var första gången en utställning om detta visades i Sverige. Den här utställningen är den andra. Än idag är det få människor som känner till att mer än femhundratusen romer mördades av nazisterna. Det står fortfarande inget i skolans historieböcker, de har inget eget hemland, inga monument. Än idag är romerna osynliga när det gäller Förintelsen.

 
 
 
 
Författarcafé



 
  Ett antal romska och judiska författare träffades på centret den 28 januari för att berätta om sitt skrivande om kriget och Förintelsen. Gäster var bland andra Veijo Baltzar, rom från Finland, den romske författaren Hans Caldaras, Hedi Fried, judisk författare samt den svenska författaren Gunilla Lundgren.

 

 
     
 

Filmvisning av “Romska tårar”

     
   
     

 

 
 

”Romska tårar” är en dokumentärfilm om deportationen till Transnistrien som Fundatia Sociala Culturala a Romilor har gjort. Filmen visades första gången i Sverige den 29 januari, men den kommer att visas igen på Romskt kulturcentrum onsdagar klockan 18.00 så länge utställningen varar. Skolklasser och gruppbesökare kan även få specialvisning i samband med utställningsbesök efter överenskommelse.

 

Romskt Kulturcentrum

Lingvägen 100

T-bana: Gubbängen

Medarrangörer: Forum för levande historia, Delegationen för romska frågor och Romskt kulturcentrum i Stockholm